The Swedish-Russian-US-Arctic Ocean Investigation of Climate-Cryosphere-Carbon Interactions När inlandsisen drog sig tillbaka från norra halvklotet för drygt 7 000 år sedan översvämmades stora landområden i Arktis av havsvatten. Ruttnande växt- och djurrester på bottnarna i dessa grundhav har genom årtusendena bildat enorma mängder metan och andra växthusgaser. Gaserna har tidigare antagits vara effektivt instängda i permafrosten och så kallade gashydrater. Men på senare år har man upptäckt att permafrosten tinar och att kuster och grundhav läcker växthusgaser. - I första hand ligger naturliga processer, som pågått sedan inlandsisen drog sig tillbaka, bakom upptiningen av permafrosten. Dels är havsvattnet varmare än permafrosten, dels sipprar det upp geotermisk värme genom sprickor i jordens skorpa, förklarar Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och en av de vetenskapliga ledarna för projektet SWERUS-C3.