The water is locked up in a mineral called ringwoodite about 660km (400 miles) beneath the crust of the Earth, researchers say. Geophysicist Steve Jacobsen from Northwestern University in the US co-authored the study published in the journal Science and said the discovery suggested Earth’s water may have come from within, driven to the surface by geological activity, rather than being deposited by icy comets hitting the forming planet as held by the prevailing theories.
The Swedish-Russian-US-Arctic Ocean Investigation of Climate-Cryosphere-Carbon Interactions När inlandsisen drog sig tillbaka från norra halvklotet för drygt 7 000 år sedan översvämmades stora landområden i Arktis av havsvatten. Ruttnande växt- och djurrester på bottnarna i dessa grundhav har genom årtusendena bildat enorma mängder metan och andra växthusgaser. Gaserna har tidigare antagits vara effektivt instängda i permafrosten och så kallade gashydrater. Men på senare år har man upptäckt att permafrosten tinar och att kuster och grundhav läcker växthusgaser. - I första hand ligger naturliga processer, som pågått sedan inlandsisen drog sig tillbaka, bakom upptiningen av permafrosten. Dels är havsvattnet varmare än permafrosten, dels sipprar det upp geotermisk värme genom sprickor i jordens skorpa, förklarar Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och en av de vetenskapliga ledarna för projektet SWERUS-C3.